Wendelsbergs folkhögskola producerar så mycket energi att elförsörjningen i Mölnlycke borde vara säkrad, efter premiären av den traditionella nyårsrevyn. Från första stund är det gasen i botten, med allt från bisarra sketcher om babyåtervinning och charmig parodi om biogodisvakter till klassisk drift med det engelska kungahuset och ett vansinnigt nummer om lökar som gör revolution till toner ur Carmina Burana.
Det är tydligt att produktionen med Bosse Widell i spetsen har gedigen erfarenhet, både av musikalgenren och av att ta till vara talangfulla, unga människor på väg ut i livet. Ensemblen är full av starka sångröster medan dansen är en större utmaning, generellt sett. Dessa två parametrar balanseras skickligt av koreograf Lisa Henningsson och sångansvarig Maria Onselius i de nummer där man både sjunger och dansar – artisterna ter sig så trygga i både röst och steg att de kan slappna av och ge allt. Och det gör de, med makalöst understöd av en publik som består av släkt och vänner, men också av en allmänhet som uppskattar tradition med nyhetsrevyer.
Studentkörens leverans av Längtan till landet är kristallklar.
Visst, det här är ingen perfekt revy, men snedsteg vägs upp av de nummer som verkligen fungerar. Den ordvitsande studentkörens leverans av Längtan till landet är till exempel kristallklar, och texten smart. Givetvis inleder man med ”Börsen rasar”.
Segmentet Svensktoppen 60 år är också lyckat. Man börjar med en sofistikerad version av schlagerdängan Slit och släng. En liten pärla vars lager består av briljant sång och stark scennärvaro. Inga krusiduller. Desto mer fluff blir det med Wendelsbergs hyllning till Piccadilly Circus. Koreografi, kostym och casting läggs flåsigt nära Pernilla Wahlgrens ikoniska original vilket visar sig räcka för att skapa en obetalbar stund med självgående, underfundig humor.
Brinnande smärtpunkter i samtiden, gång på gång. Imponerande.
En annan av höjdpunkterna är Wendelsbergs version av Rich man´s Frug ur musikalen Sweet Charity. Numret är ett av de mest glamourösa som skapats och utgör ett perfekt val till en nyårsrevy. Ensemblen bjuder på en punkig hyllning till Bob Fosse och får till ett snyggt sväng.
Bärande i en nyårsrevy är så klart texten, och en förhoppningsvis skarp analys av det gångna året. Artisterna har alltså bidragit till manus och utmanat sig själva i konsten att skriva satir. En svår konst, men ibland får man till det, över förväntan. I sketchen om Moder Jord på sjukhusakuten träffar replikerna brinnande smärtpunkter i samtiden, gång på gång. Imponerande.
I slutet av kvällen börjar publiken ana vad som driver de här ungdomarna, förutom längtan efter att stå på scen. Det handlar om en särskild gemenskap, där många signalerar att de har hittat sin plats här i världen, på Wendelsberg. Denna känsla återkommer genom hela föreställningen, liksom en försvunnen sköldpadda.
Liv Landell Major är frilansande kulturskribent och skriver återkommande recensioner av scenkonst i Göteborgsområdet för Aftonbladet Kultur. Detta är hennes första uppdrag för Härryda-Posten.
LÄS MER:Se upp! Kung Lök vill ha hämnd i Wendelsbergs folkhögskolas nyårsrevy
LÄS MER:Konsertextra: ”Vi har Dr Hooks avbrutna trumpinne på vinden”
LÄS MER:Efter extremhalkan i Eskilsby: Härryda kommun kallar in Trafikverket och Västtrafik för samtal
