För över ett år sedan kom en rapport över påverkade våtmarker i Härryda kommun.
I den konstateras att 903 våtmarker visar på trolig påverkan av människor, exempelvis från dikning, torvtäkt och körskador. Dessa omfattar cirka 4 150 hektar av kommunen, en yta på över 8 000 fotbollsplaner.
– Det har uppmärksammats allt mer att det är ett problem, och då ville vi se omfattningen med dikningen, säger Michael Nilsson, som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Härryda.
Kartläggningen kostade 300 000 kronor att ta fram, varav 270 000 kronor var statligt stöd. Härryda kommun och Naturskyddsföreningen var gemensamma beställare av kartläggningen.
– Men att det var så omfattande, man hade kunnat tänka sig en tredjedel. Vi har väl pratat om detta i flera år, men det var först när vi såg inventeringen som vi såg omfattningen.
Michael Nilsson fortsätter:
– Annars har vi tidigare pratat om att satsa på våtmarker när det gäller översvämningsåtgärder, istället för att man rensar vattendrag kan våtmarker fördröja vattnet. Det höjer även vattenkvalitén för dricksvattnet och är bra för biologisk mångfald. Det är win-win för alla.
Historiskt sett har många våtmarker dikats ur för jord- och skogsbruk. Att återställa våtmarker till sitt ursprungliga skick har lyfts fram som en allt viktigare faktor, både nationellt och globalt, för att bland annat påverka utsläpp av växthusgaser.
År 2019 fastslog FN:s klimatpanel IPCC att det var ett av de snabbaste sätten att bromsa utvecklingen och bland annat har regeringen skjutit till mer pengar i frågan.
I rapporten över Härryda kommun är 37 våtmarker lyfta, cirka 750 hektar, som förslag på områden som skulle kunna restaureras nu.
– Själva utredningen togs fram på initiativ av Naturskyddsföreningen, och sedan söktes statliga pengar via kommunen. Men det här inget som Naturskyddsföreningen kan göra själva, det är rätt många våtmarker, berättar Michael Nilsson.
– Vi har ju lite tappat ett år med den frågan, men vi hoppas att det kommer igång. Vi har försökt att få Mölndalsåns vattenråd, där vi ingår, att jobba med det. Det har varit väldigt svårt att jobba med miljöfrågan gentemot kommunen just nu.
Varför då?
– Kommunekologen är ledig. Man borde ha två kommunekologer just av det skälet. Det har ju påverkat även den här våtmarksinventeringen. Det är en kostnadseffektiv åtgärd som går snabbt. Man proppar igen dikena, säger Michael Nilsson.
– Sedan är ju frågan hur man ska se på befintliga våtmarker. Vi är ju emot nyexploatering av det skälet.
Kartläggningen diskuteras inom Mölndalsåns vattenråd
Inom Mölndalsåns vattenråd, som ligger under Göteborgsregionens kommunalförbund, finns representanter, politiker, tjänstemän och föreningar från bland annat Lerum, Bollebygd, Göteborg och Härryda. Där har kartläggningen över påverkade våtmarker i Härryda kommun uppmärksammats.
– Frågan är väckt och det är något som vattenrådet skulle vilja jobba med. Det är flera nyttor med att återväta våtmarker, säger Monica Dahlberg, som är regionplanerare med fokus på vattenvård och sekreterare för vattenrådet.
Att restaurera våtmarkerna kan utöver att fungera som en kolsänka, minska risken för översvämningar kring Mölndalsån, och något lika omfattande underlag som för Härryda finns inte för övriga kommuner, enligt Monica Dahlberg.
– Tanken är väl att använda kartläggningen som underlag. Men vi är inte riktigt där än. Man får ta ett litet steg i taget. Det är ganska nyligen Skogsstyrelsen började dela ut pengar för återvätning av våtmarker. Det är alltid en process, man ska få med sig dem som ska vara med i projektet, söka pengar, och sätta ihop en arbetsgrupp och prioritera områden.
Kommunen: Den fungerar som beslutsunderlag
Huvuddelen av marken i Härryda är privat, kommunen äger ett par tusen hektar. Enligt företaget som under några månader arbetade fram kartläggningen är det många påverkade skogliga våtmarker i Härryda.
– Härryda är en väldigt våtmarksrik kommun. Det finns väldigt mycket av det. Mossar, myrar och kärr. Det vi kunde visa var att majoriteten av de större våtmarkerna, fem hektar och uppåt, hade någon påverkan av människan. Man har dikat ur och exploaterat, säger Hannes Byström, som är naturvårdskonsult hos Enviroplanning.
Men kartläggningen visar inte vem som äger marken som våtmarkerna ligger på.
– Det är väldigt många markägare att kontakta. Vi använde oss av allemansrätten.
Hos exempelvis Skogsstyrelsen där det numera går att söka bidrag för återvätning finns inte en enda intresseanmälan eller avtal om återvätning av dikade våtmarker från markägare i Härryda kommun.
Och inom Härryda kommun har restaureringen av våtmarker än så länge legat på is. En av orsakerna är att kommunens enda kommunekolog, som varit delaktig i beställningen av rapporten, är på föräldraledighet.
– Det har varit svårt att hitta en ersättare, trots två försök till annonseringar. Det var grannkommuner som hade ute tillsvidaretjänster samtidigt, säger Irmana Cukur, administrativ chef vid Sektorn för samhällsbyggnad.
Uppdraget har istället delats upp mellan övriga tjänstemän samt en konsult som arbetat på timmar.
– Det som eventuellt skulle vara bra att få till, är att enas om vilka bitar vi vill restaurera och skicka in en ansökan om bidrag. Vi har ju inga medel egentligen här och nu att börja restaurera på egen hand. Så vi är ju beroende av att söka bidrag för de här delarna. Och sedan är jag osäker på vad som ligger på kommunal mark, där skulle man ju behöva involvera markägaren, att vilja restaurera sin mark.
Men kartläggningen har ändå kommit till användning, menar Irmana Cukur.
– Ja, den har legat som ett beslutsunderlag. Den har inte legat och samlat damm i en låda bara för att vi inte har en kommunekolog. Vi har tagit hänsyn till den när förvaltningen ger förslag till beslut.
Som exempel nämns en planbeskedsansökan i Önneröd, som inom kort ska tas upp i kommunstyrelsen.
– Det är en privat markägare som kommit in med en ide om att utveckla områden med bostäder och förskola. Förvaltningen har utgått från kartläggningen och ser att det rör sig om mycket i våtmark. Och där föreslår vi avslag på grund av naturvärdena. Den samlade bedömningen är ju att det är våtmark, bland annat. Men det är upp till kommunstyrelsen att ta ett beslut.
Kommunstyrelsen ska få en dragning av rapporten
Hittills har kommunstyrelsen inte fått en enda dragning av kartläggningen. Men det kommer att ske inom kort.
– Jag stötte på rapporten och den delgavs i september ifjol. Då fanns ett intresse av att få mer information. Det var ju faktiskt så att jag tycker att det borde per automatik ha delgivits kommunstyrelsen, i och med att det är en stor fråga som rör utvecklingen i kommunen. Kommunstyrelsen är ju samhällsbyggnadsnämnd i kommunen. Den är viktig som ett kunskapsunderlag för hur vi jobbar framöver, säger kommunstyrelsens ordförande Per Vorberg (M) till Härryda-Posten.
Vad tänker du om att det sker först nu?
– Det är det här som är problemet, ibland, när det finns initiativ inom andra grupperingar, som inte initieras via politiken. Man glömmer av att ”det är bra att delge politiken”.
Våtmarksrapporten riskerar att inte vara den enda rapport som att inte tillräckligt snabbt når beslutsfattarna i kommunen.
– Tyvärr tror jag att det finns fler utredningar inom andra ämnesområden som vi inom politiken inte får kännedom om. Och vi jobbar också för att vattenrådet inte ska bli en egen bubbla. Vattenfrågor är viktiga. Vattenrådet för Mölndalsån borde överhuvudtaget bli bättre på att delge sina kunskapsunderlag till kommunstyrelsen, säger Per Vorberg.
LÄS MER:Familjedramat bakom knarkhärvan: ”Förstört livet för mig”
LÄS MER:Förbo avbryter hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen
