Allt fler larm om unga som överdoserar antidepressiv medicin

Allt fler barn och unga tycks använda antidepressiv medicin för att försöka skada sig själva. Samtalen om detta till Giftinformationscentralen har ökat med 279 procent de senaste tolv åren.
– Jag skulle önska att internet stängdes av klockan 22 och att barn cyklade till skolan i stället för att bli skjutsade, säger Håkan Jarbin, chefsöverläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin.

ANNONS
|

Allt fler unga i Sverige får medicin mot depression. Det märks numera även hos Giftinformationscentralen.

Samtalen dit rörande personer mellan 10 och 19 år som avsiktligt överdoserat antidepressiv medicin har ökat med 279 procent på tolv år.

Trenden är del av ett större mönster av att unga försöker skada sig själva med läkemedel. Förra året fick Giftinformationscentralen i snitt 21 sådana samtal om dagen, där en absolut majoritet rörde unga kvinnor och flickor.

Håkan Jarbin är överläkare på barn- och ungdomspsykiatrin i region Halland och forskar om depression hos unga. Enligt honom står statistiken över antalet drabbade vuxna och äldre stilla, men ökar hos unga och då framför allt tonårstjejer.

ANNONS

Trenden syns även i Folkhälsomyndighetens undersökning "Skolbarns hälsovanor" som presenterades i veckan. Andelen elever som uppger att de har minst två hälsobesvär, mer än en gång i veckan, är nu på den högsta nivån någonsin bland 13- och 15-åringar.

I den sistnämnda gruppen gäller det 77 procent av flickorna och deras mest förekommande besvär uppges vara irritation och nedstämdhet. Nervositet och sömnsvårigheter är också vanligt.

Enligt studier, bland annat epidemiologiska från USA, kan en förklaring vara det ökade användandet av smarta telefoner och sociala medier. Håkan Jarbin pekar på hur det påverkar bland annat sömn och sociala relationer.

– Man jämför sig med andra, det stör sömnen, man rör sig mindre och har mindre verkliga kontakter.

Ökar SSRI självmordsrisken?

Han tror inte att statistiken från Giftinformationscentralen speglar en överförskrivning av antidepressiva läkemedel, bland annat eftersom depression tidigare var mer skambelagt och mörkertalet över drabbade därmed större.

– Det är klart att det ibland sker dålig förskrivning och bristande uppföljning, men i det stora hela tänker jag snarare att, nu kommer de flesta med allvarligare besvär till oss och får en bedömning. En del får läkemedel och det kan vara helt rätt. Men blir det fler som har tillgång, ja då blir det också fler intoxer (förgiftningar, reds. anm).

ANNONS
Håkan Jarbin är chefsöverläkare på Bup i Halland.
Håkan Jarbin är chefsöverläkare på Bup i Halland. Bild: Roger Larsson

Majoriteten av samtalen till Giftinformationscentralen rörande ungas avsiktliga överdoser av antidepressiva handlade om SSRI. Det är den mest använda typen av antidepressiva läkemedel.

Forskning har visat på en förhöjd självmordsrisk hos unga som tar SSRI. Håkan Jarbin uppger att det endast gäller vid behandling av depression, inte vid ångestsyndrom eller OCD. Han uppger också att fler förbättras av medicinen än tvärtom.

– Så vad gäller faktiska suicidförsök så ser man ingen skillnad och vad gäller suicid så verkar det i stället vara motsatt, det vill säga SSRI skyddar. Men den första tiden på läkemedel är en riskperiod som man måste vara särskilt uppmärksam på.

72 procent av frågorna handlade om läkemedel. Vanligast var frågor om antiinflammatoriska och antireumatiska medel som paracetamol och ibuprofen.

Enligt Håkan Jarbin är moderna antidepressiva mediciner, som SSRI, inte dödliga att överdosera och dödsfall efter förgiftning ytterst sällsynt.

– Men det är tråkigt att fler unga drabbas av depression och gör intoxikationer. Jag skulle ju önska att alla sov på natten, att internet stängdes av klockan 22 och att barn cyklade till skolan i stället för att bli skjutsade.

Vad har du för råd till oroliga föräldrar?

– Fråga dina barn hur de mår och om de tänker på döden. Det ökar inte risken för självmord, tvärtom. Och se till att läkemedel är svårtillgängliga.

ANNONS

Hit kan du vända dig

Mår du dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Det finns även flera hjälplinjer och stödsajter dit man vända sig om man själv eller någon man känner mår dåligt:

Minds självmordslinje

Självmordslinjen har öppet dygnet runt. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt.

Minds föräldratelefon

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10–15. Mer information finns här.

Jourhavande medmänniska

De har en telefonjour som är öppen för alla. De finns för att stötta, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns på telefonnummer 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 och 06 och på deras hemsida.

Bris

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om det du behöver hjälp eller stöd med. Numret är 116 111 och är linjen är öppen alla vardagar mellan 9–12 och 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.

Spes

Anhöriga till personer som tagit sitt liv kan vända sig till Spes för stöd och hjälp. De som svarar har själva mist någon i suicid. Numret är 020-18 18 00 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19 och 22. Mer information finns på hemsidan.

1177

Vårdguiden kan svara på frågor om psykisk ohälsa. På hemsidan går det också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt.

Kyrkans SOS

Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13–21 och helger mellan 16–21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan.

Varningstecken för suicid

Om någon i din närhet verkar må dåligt finns det några tecken att vara extra uppmärksam på:

Inte vill hänga med lika mycket längre.

Drar sig undan från vänner och familj.

Är ointresserad av saker hen brukar bry sig om.

Pratar om att allt känns hopplöst.

Äter eller sover mer eller mindre än tidigare.

Uppträder konstigt och blir arg utan orsak.

Dricker mer alkohol eller tar droger.

Är upptagen av döden och pratar om självmord.

Skadar eller är oförsiktig med sig själv.

Ger bort saker och ringer runt till vänner och bekanta.

Källa: Stör döden, ett samverkansprojekt mellan Suicide Zero, Mind och Spes.

ANNONS