Det är förmiddagsrast på vuxenutbildningen i Mölnlycke där svenska för invandrare, SFI, håller till. Elever av olika åldrar och bakgrund släntrar ner för trappan. En av eleverna är Uwimana Nick Brown, 34 år, från Burundi. Han går den sista kursen på SFI. Om mindre än en månad är han klar med sina studier i svenska och ska börja en snickarutbildning.
Härryda-Postens utsända slår sig ner med en kopp kaffe, Nick, och hans lärare Lars Lindqvist samt rektor Ingrid Källström. Nick säger att han uppskattat undervisningen på SFI.
– Det är höga krav, men det beror lite på, säger Nick Brown.
Är det stressigt tycker du?
– Ibland är det stressigt att lära sig språket när man är gammal och om man har familj att ta hand om, det är jobbigt ibland.
Hur länge har du pluggat på SFI?
– I nästan två år, säger han.
Förutom SFI har Nick Brown bland annat deltagit i PIK, Premiär i kommunen, ett projekt som syftar till att underlätta för nyanlända att få jobb. Han har också tagit kurser i samhällskunskap och deltagit i projekt som hjälper nyanlända att få körkort. I januari ska han äntligen få gå vidare och studera till snickare.
SFI-läraren: ”Klart att jag inte vill vara polis”
Nyanlända likt Nick Brown skulle kunna komma att påverkas av de förändringar som regeringen och Sverigedemokraterna enats om i Tidöavtalet.
En av de förändringar som nämns är att etableringsersättningen ska göras om. Etableringsersättning är det ekonomiska stöd som ges för den som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill bland annat att etableringsersättningen ska vara lägre än försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag. För att få full etableringsersättning ska krav ställas på aktivt deltagande.
När Härryda-Posten läser upp delen ur Tidöavtalet gällande etableringsersättning för Lars Lindqvist, lärare på SFI sedan femton år tillbaka, så menar han att ett sådant krav redan finns.
– Tillhör man etableringen i Arbetsförmedlingen så har man två års etableringstid. Det innebär att man har ett krav på sig att man ska lära sig svenska, så om man inte går på SFI, då får man inga pengar, säger Lars Lindqvist.
Så om jag förstår dig rätt betyder detta ingen skillnad, det är tomma ord?
– Ja, det är helt tomma ord, säger Lars Lindqvist.
Det uttrycks ändå en ambition om krav på aktivt deltagande i Tidöavtalet, är du orolig att det skulle kunna innebära att du kommer behöva kontrollera mer?
– Vi har ju det till viss del det redan, det är min uppgift att se vilken progression eleverna gör. Kommer de inte till skolan gör de ingen progression och de stängs av. Men det är klart att jag inte vill vara polis, det är inte mitt jobb, säger han.
Med tanke på din erfarenhet som SFI-lärare, skulle det behövas högre krav på aktivt deltagande än vad som finns idag?
– Det är väldigt individuellt. Det kommer folk hit som tar sig igenom SFI på några månader och sen finns det de som det tar många år för. Det finns de som inte har trauma och det finns de som har ett jättestort trauma och mår jättedåligt och det finns personer som också har en press när det gäller uppehållstillstånden. Det kan göra att det blir svårare med inlärningen, tror jag.
Upplever du att man inom SFI tar individuella skillnader i beaktande idag?
– Absolut, jag tycker man förstår att lågutbildade behöver mer tid men också att ta trauma i beaktande. Det har utvecklats i en jättebra riktning senaste tiden. Finns det ingen sådan flexibilitet så är det problematiskt och kontraproduktivt, säger Lars Lindqvist.
SFI-rektorn: ”Mer plakatpolitik än egentligt innehåll”
Rektor Ingrid Källström visar runt i SFI:s lokaler, i klassrummen bedrivs undervisning i svenska språket på olika nivå. De lägre nivåerna har få elever så att alla ska hänga med och få lärartid. Ju mer avancerad nivå, desto större blir klasserna. På frågan om vad ett krav på aktivt deltagande skulle betyda för verksamheten, svarar hon likt Lars Lindqvist att ett sådant krav redan finns.
– Det finns inskrivet i skollagen, det här är nog mer plakatpolitik än egentligt innehåll.
Att ämnet engagerar går inte att ta miste på. Hon tycker bilden av SFI i det politiska samtalet har väldigt lite med verkligheten att göra och att få faktiskt vet hur det fungerar.
– Det har fastnat en bild av att SFI inte fungerar och att det är dåligt, då tänker jag: ”vad bygger man det på?”. Det finns nästan inget land som Sverige som får in en så polariserad grupp. Alla jämförelser internationellt som går att genomföra överhuvudtaget där ligger Sverige väldigt bra till, säger hon.
Så hur kommer det sig att det ser ut så här?
– Det finns väldigt lite forskat om SFI, det har blivit ett fält som lämnats öppet för allmänt tyckande och troende.
Är du orolig att er verksamhet ska påverkas av en politik som är mer baserad på tyckande än forskning?
– Nej, för vi har skollagen att luta oss mot. Så länge den inte skrivs om så har vi väldigt tydliga styrdokument som vi inte kan gå ifrån. Däremot märker jag en stor oro bland eleverna. De är bekymrade över vad som händer, säger Ingrid Källström.
På vilket sätt är de bekymrade?
– Våra elever på SFI blir syndabockar vad de än gör. De är oerhört mycket individer som vi alla, men stämplas som lata och att de bara vill leva på bidrag. Jag har aldrig träffat en SFI-elev som inte skulle ge sin högra hand för ett jobb. Myten om den slappa invandraren är just en myt, men den får kraft för att den funkar på den politiska spelplanen.
LÄS MER:Hjälppaket från Härryda till Ukraina har ökat – när kylan slog till
LÄS MER:Smittspridningen ökar – FHM:s uppmaning inför julen
LÄS MER:Pixbo starkast i straffläggningen – vann borta mot Växjö
