Så vill Sven Karlsson (M) få hemmasittarna tillbaka till Härrydas skolor
Bättre koll på frånvaron, snabbare insatser och mindre grupper är några av lösningarna som Sven Karlsson (M), ordföranden i utbildningsnämnden, föreslår för att få bukt med hemmasittarproblematiken.
Sedan årsskiftet är moderaten Sven Karlsson ordförande för den nybildade utbildning-, kultur- och fritidsnämnden i Härryda kommun. Men ny i gamet är han inte. Senaste arbetslivserfarenheten på CV:et – vice ordförande i den nu avvecklade välfärdsnämnden. Som näste man bakom dåvarande ordförande Maria Kornevik Jakobsson (C) har han varit involverad i det förebyggande arbetet gällande hemmasittarproblematiken.
I Härryda finns det 27 barn med en skolfrånvaro på över 75 procent och närmare 300 barn som har en frånvaro över 30 procent. En av eleverna som missat större delen av sin skolgång är 13-årige Teo. Hans föräldrar har i flera år kämpat för att han ska få rätt insatser för att komma tillbaka till skolan. Vilket Härryda-Posten tidigare berättat om i artikelserien ”Sveriges bästa skola”.
Hur problematiken ska lösas är en fråga som varit under lupp sedan 2019, enligt Maria Kornevik Jakobsson (C). Om arbetat med hemmasittarna kommer ta en ny riktning under Sven Karlssons ordförandeskap är han själv inte så säker på, däremot hoppas han att arbetat kommer accelereras i och med att välfärdsnämnden delats i två.
– Jag har inflytandet att bestämma vilka frågor som kommer på agendan och det är mitt ansvar att utnyttja den möjligheten. När vi nu sedan årsskiftet har en nämnd som arbetar mer specifikt med skolfrågor kommer det också finnas bättre förutsättningar att arbeta med frågan, säger Sven Karlsson.
Bättre rapportering och resursskola
På ett anteckningsblock framför sig har Sven Karlsson listat sina förslag på hur kommunen ska vända hemmasittarproblematiken.
Ett av förslagen är att utveckla kommunens rapporteringssystem för frånvaro. Nuvarande system ger inte en tillräckligt tydlig eller överskådlig bild. Här får Karlsson uppbackning av närvaroteamets samordnare Peter Wärne Atterfelt som också poängterat att nuvarande system behöver bli bättre för att vidden av problemet ska bli synligt.
– Det är något vi börjat prata med förvaltningen om. Vi har ännu inte lagt det formella uppdraget, först måste vi säkra en politisk majoritet men jag tror inte att det finns några politiska motsättningar i den här frågan, säger Sven Karlsson.
Det andra förslaget är snarlikt men gäller rapporteringssystemet av kränkningar, men det arbetet är redan i rullning enligt Sven Karlsson.
– Mobbning och kränkningar kan ju vara en delfaktor i det stora problemet skolfrånvaro.
Som tredje förslag vill Karlsson se till att kommunens handlingsplan för frånvaro faktiskt används i praktiken. I fallet med hemmasittande Teo, så dröjde det länge innan en första frånvaroutredning gjordes, vilket kritiserats av Skolinspektionen.
– Det finns en handlingsplan och det är en bra plan men vi behöver säkerställa att den efterlevs och ta reda på vilka hinder som finns om den inte följs. Det är något som jag och förvaltningen har börjat pratat om, säger Sven Karlsson.
– Sedan ska det finns flera särskilda undervisningsgrupper för dem där man tidigt identifierar att det kan finnas inlärningsproblem, koncentrationsproblem av en viss art. Då kan det vara lämpligt att det här barnet inte är med 25 andra.
Och när kommer de här förslagen tas upp för beslut?
– Jag vill säga i år, definitivt.
Utöver förslag på förbättringar av verktyg och insatser som redan finns i kommunen vill Karlsson undersöka möjligheten till etablering av en resursskola dit elever med behov av särskilt stöd kan söka sig.
– En resursskola är specialiserad på den här typen av stöd. Och som regel har du både mindre skolmiljöer och mer specialutbildad personal på sådana skolor. Det är ingenting som kommer att vara klart i år men det är något där jag skulle vilja att vi utredde förutsättningarna.
Närvaroteamet – ett kompetenscentra
En av de större åtgärderna som politikerna i Härryda kommun genomfört är instiftandet av ett närvaroteam som arbetar med elever som har en frånvaro på över 75 procent, men Sven Karlsson ser inte att teamet i sin nuvarande form är tillräckligt.
– Jag var väldigt glad att vi skapade ett närvaroteam men faktum är att det är en nödlösning, det är ju först när vi har misslyckats inom skolan som teamet kommer in, tycker Karlsson.
Närvaroteamet ska i högre grad fungera som ett kompetenscenter, med experter som utbildar, ger råd och finns ute i verksamheten, om Karlsson får tycka till.
Så närvaroteamet skulle lägga mer fokus på kompetenshöjning än att vara en ”brandkårsstyrka”?
– Absolut, men de kanske inte har den möjligheten att ägna sig åt det eftersom vi har så många bränder att släcka idag.
Ska det förstås som att du vill skjuta till mer resurser till närvaroteamet?
– Jag vill först ha fakta och siffror. Närvaroteamet måste utvärderas. Vad som saknas är inte pengar, vad som saknas är goda idéer. Vi måste veta att det är rätt resurser.
Faktum är att det är en nödlösning, det är ju först när vi har misslyckats inom skolan som teamet kommer in.
Karlsson: ”Finns ingen sådan möjlighet”
Ett framgångsrecept vad gäller elever med problematisk skolfrånvaro är en återkommande kontakt med en person som eleven känner sig trygg med. Och som kan stötta eleven genom skoldagen. Det menar juristen Mattias Elfström som haft insyn i en mängd ärenden runt om i Sverige. Även hemmasittande Teo fick under en kortare period en stödperson han kände sig trygg med och som med framgång fick honom tillbaka till skolan. Men tjänsten avvecklades och Teo blev hemma igen.
– Det finns ingen möjlighet för oss politiker att se till hur man jobbar enskilt med 5 500 barn. När någon har hög frånvaro kan vi aldrig säga: ”Nu är det den här personen som ska arbeta med den här eleven”, säger Sven Karlsson och fortsätter:
Men jag förstår, i de fall där man har hittat en person eller något sätt som man bedömer är en framgångsfaktor – så ska man inte bryta det för tidigt. Och rent generellt kanske man varit för snabb att avbryta när vi sett en förbättring.
Så vem är ansvarig för att se till att det inte avbryts för tidigt?
– Du har ju ”vad” och du har ”hur”. Förvaltningen måste sköta och bestämma hur det sker. Politiker kan ge uppdrag men inte vara domare och vi har heller ingen kompetens att gå in i enskilda fall. Jag kan förstå att man som förälder upplever att det är oerhört frustrerande att det inte finns någon som kan gå in och bestämma, men det är också för att vi hat ett rättssystem med en tydlig rågång mellan politik och förvaltning,
Teo heter egentligen något annat. Läs mer om Härryda-Postens artikelserie ”Sveriges bästa skola” nedan.
LÄS MER:Teos mamma: ”Skolan gjorde min son till hemmasittare”
LÄS MER:Skolchefen i Härryda: ”Vi har misslyckats”
LÄS MER:Hemmasittarnas jurist om barnen som inte får rätt hjälp: ”Ett samhällssvek”
