Det klagades betydligt mer 2021 än 2022. Nedgången från 92 synpunkter och klagomål till förra årets 36 stycken redovisas i mötesunderlaget till nämnden för utbildning, kultur och fritids sammanträde under torsdagen.
Fyra av dem rör förskola och pedagogisk omsorg, 29 stycken rör grundskolans verksamhet och blott tre gäller området kultur och fritid. Gymnasieskolan har undsluppit klagomål via det formulär som finns tillgängligt på kommunens hemsida.
Synpunkter och klagomål kan lämnas både muntligt, skriftligt i brev eller mejl eller via synpunktsformuläret på kommunens hemsida.
– Det är den vägen man ska ta gentemot kommunen, förklarar nämndens ordförande Sven Karlsson (M).
För grundskolan har Härrydabor klagat eller anmärkt på ”bristande stöd, otillräckliga åtgärder vid kränkande behandling mot barn, en brist på kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare samt ett klagomål gällande tillbud/skada.” Kommunen uppger att samtliga synpunkter har utretts och besvarats.
Sven Karlsson tycker att funktionen, där medborgare kan ge synpunkter eller rentav klaga, är viktig.
– Det är viktigt att det finns en tydlig och formaliserad väg som man kan vända sig till när man har klagomål. Då får vi en aggregerad bild. Om man vänder sig till tjänstemän och politiker ”på gatan” så att säga och klagar, då får man bara med vissa intryck. Och då blir det svårt att få en tydlig bild.
29 klagomål och synpunkter på grundskolan
De 29 olika synpunkterna och klagomålen på olika verksamheter inom grundskolan har handlat om otrygghet, frånvaro, arbetsmiljö, till exempel ljudnivå i klassrum, lokaler och utebliven undervisning. Även dessa har hanterats och besvarats av kommunen.
29 klagomål på grundskolan har handlat om:
• Otrygghet
• Frånvaro
• Arbetsmiljö, till exempel ljudnivå i klassrum
• Lokaler
• Avsaknad av behöriga lärare
• Utebliven undervisning
• Ämnen och möjligheten för elever att välja tillvalspråk
• Anpassningar för elever
• Bristande information.
Klagomål ger politiker vägledning
Nämndsordföranden Sven Karlsson betonar att de Härrydabor som inkommer med klagomål tas på allvar.
– De faller inte bort i form av ett muntligt nedtecknande på en post-it lapp. Med en organiserad klagomålshantering finns det större förutsättningar att kunna rätta till saker och ting som är fel. Ett klagomål inom ett område är en sak, men kommer det tjugo med ungefär samma vinkling då får det en annan uppmärksamhet.
Att invånare har möjlighet att klaga är en viktig demokratisk aspekt, enligt Karlsson.
– Detta är väsentligt. Enda chansen för oss politiker att kunna åtgärda saker och ting är att i hela tiden får en aggregerad bild, så att man inte får mer anekdotiska berättelser. Det är lättare att kunna agera när man får en systematik i klagomålshanteringen.
Underlaget till politikerna redovisar också den kritik som riktats mot kommunen från Skolinspektionen. En del av detta har avhandlats i Härryda-Postens artikelserie Sveriges bästa skola.
Kritik i Skolinspektionens beslut har handlat om:
• Åtgärdsprogram har beslutats utan stöd av adekvat underlag i form av pedagogisk utredning.
• Frånvaroutredning har inte genomförts tillräckligt skyndsamt.
• Avsaknad av en mer djupgående analys av orsakerna till elevens frånvaro och hur detta relaterar till elevens behov.
• De åtgärder som vidtagits med anledning av elevens frånvaroproblematik har inte lett till någon konkret förbättring av elevens skolsituation.
• Brist att elevens behov av särskilt stöd inte utretts trots att behovet av en sådan utredning förelegat under en längre tid.
• Beslut om anpassad studiegång har tagits utan stöd i genomförd pedagogisk utredning.
• Brist att det inte framgår tydligare när beslutade åtgärder i åtgärdsprogrammen ska utvärderas.
LÄS MER:Extremt stor skogsbrandsrisk i Härryda
LÄS MER:Man döms för grov rattfylla i Landvetter
LÄS MER:Hela listan: Så många miljoner kostade billigaste villan i Härryda kommun i april 2023
